Helleborusskolan är en friskola, som vänder sig till grundskoleelever med diagnoser inom autismspektrum och eventuellt andra NPF-diagnoser, som behöver ett individuellt pedagogiskt upplägg. Alla elever på Helleborusskolan följer grundskolans läroplan, LGR22. 

Helleborusskolan är en resursskola utan behandling. Vi är heller ingen anpassad grundskola (särskola).

Vi tar emot ansökningar under hela året. I månadsskiftet januari/februari påbörjar vi arbetet med intaget och håller på under hela vårterminen. Vår vision är att kartlägga varje sökande, utifrån all dokumentation och dialog med föräldrar. Efter det ser vi över antal platser i varje årskurs och matchar ihop de med de sökande. Vi behöver ha rätt miljö och förutsättningar för att kunna möta det behovet varje sökande har för att kunna erbjuda en plats. Detta är en anledning till att vi inte går efter kötid.

Man är välkommen på besök, kontakta respektive skola och boka tid först! 

Alla våra klasser och miljöer ser olika ut, för att tillgodose alla behov. Därför är våra klasser olika stora. Skillnaden är också stor mellan stadierna, lågstadiet har väldigt små klasser medan högstadiet kan ha större klasser.

För att kunna kartlägga eleven så gott vi kan behöver vi få ta del av den dokumentation som finns. De utredningar som finns, aktuellt åtgärdsprogram och/eller pedagogisk kartläggning från nuvarande skola samt information om hur eleven ligger kunskapsmässigt.

Alla elever som börjar på Helleborusskolan har inskolning, oavsett tidigare skolgång. Inskolningen planeras tillsammans med mentor och resurspedagog under samtal inför skolstart. 

Ofta är inskolningen runt två veckor, där man till exempel har något kortare dagar. Detta för att komma in i miljön, lära känna de nya klasskompisarna och personalen. 

Har man en historia av lång frånvaro, hemmasittande eller annan problematik kan inskolningen behöva vara mycket längre och mer omfattande.

Alla som söker till oss går igenom antagningsprocessen. När vi ser över klassfördelningen och hur många som får plats i varje årskurs kan den dokumentation som finns ibland kännas för skral för att kartlägga en elev. Då kan en observation vara bra. Detta gäller främst för våra yngre barn. En observation betyder inte att man får en plats, utan är ett av de verktyg vi har för att bättre kunna matcha eleverna med de platser och miljöer vi har på skolan.

Vi har ett brett EHT som består av skolpsykolog, specialpedagoger och speciallärare, kuratorer, skolsköterska, socialpedagog, representanter från varje stadie, elev- och föräldracoacher, studie- och yrkesvägledare, och rektorer. 

Professionerna i elevhälsoteamet kan skilja sig mellan skolorna. 

Helleborusskolan är mer personaltät än en vanlig skola. Vi har minst en mentor och en resurspedagog i varje klass. Barn söker sig till vuxna personer för att knyta an till så de kan känna sig trygga och säkra. Det är därför av stor vikt att det finns gott om vuxna personer i skolmiljön.

Genomsnittet i Sverige är enligt Skolverket 12.2 elever per lärare. Helleborusskolan i Täby och Österåker ligger på 9,5 respektive 9,7 elever per lärare.

Både våra skolor har gott om grönområden i närheten. Vi har även lekplatser vi använder oss utav på uteraster. 

Skolorna har även minibussar som används vid utflykter.

Vi har skapat flera små matsalar som bidrar till en lugnare miljö. 

Många elever har svårt för blandad mat, grytor eller speciella smaker. Detta vet vår matleverantör Cedergrenska Mat om och gör de anpassningar de har möjlighet till. Till exempel erbjuds pasta och nybakat bröd varje dag. 

Många av eleverna som går på Helleborusskolan har skolskjuts. Det är vårdnadshavare som ansöker om skolskjuts till sin hemkommun. Alla kommuner beviljar inte skolskjuts, kontakta er kommun vid frågor. 

En elev som har blivit hemmasittare mår ofta väldigt dåligt. Man kan känna ensamhet, ångest, oro, isolering och lida av psykisk ohälsa. Ibland finns det en händelse kopplat till problematiken och ibland har man svårare att hitta en orsak. 

Hemmasittande elever behöver ett individuellt upplägg med mål att ta sig tillbaka till skolan. Ibland behöver man börja med distansundervisning, men viktigt att komma ihåg är att det aldrig är en långsiktig plan. Vi arbetar mycket med att bygga relationer och skapa förtroende mellan elev och personal. Detta kan ta lång tid, man får vara beredd på att det kan ta lika lång tid att komma tillbaka som eleven har varit hemmasittande. Allt detta är väldigt individuellt. 

Var skola har ett distanselevteam som har lång och bred erfarenhet av hemmasittande elever.

Distansundervisning får användas som särskilt stöd för elever som inte kan delta i den ordinarie undervisningen på grund av dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik, men bara om alla andra möjligheter till särskilt stöd är uttömda eller bedöms olämpliga.

För att skolan ska få använda distansundervisning som särskilt stöd krävs också att elevens vårdnadshavare samtycker till detta. Ett beslut om att en elev ska få särskilt stöd i form av distansundervisning får gälla för högst en termin åt gången. Det innebär bland annat att det minst en gång varje termin behöver säkerställas att elevens vårdnadshavare samtycker till distansundervisningen. – Skolverket

Helleborusskolan arbetar mycket med den fysiska miljön på skolan. Vi har många miljöer anpassade för våra klasser för att kunna erbjuda och tillgodose de behoven som finns. Vi har olika lärmiljöer för att kunna motivera och främja inhämtandet av kunskaper för så många elever som möjligt.

Helleborus är en julros som är en vacker blomma. Dess egenskap är att den blommar sent, liksom våra elever. 

Vi som arbetar på Helleborus har kännedom och erfarenhet av detta och har därför stort tålamod och en långsiktig planering. Personalen är flexibla och är prestigelösa i deras arbete.